Det är inte många som vet hur jag har det idag.. Jag är ensam, avundsjuk på de flesta i min omgivning. Ser på olika statusar på facebook att folk ska göra si och de ska göra så. Vad gör jag då? Inte ett jävla piss mer än sitter tycker synd om mig själv.

Ingen bostad i sikte och det kommer det inte att bli heller. Flyr till mitt X bara för att komma ifrån mamma och hennes drömmar o önskemål som nu har blivit väldigt tjatigt. Hennes drömmar o visioner är att jag ska få en egen bostad snart så junior kan få ett eget rum. Det drömmer hon om, hon talar även om för mig att då måste jag hålla i ordning osv osv. Visst hon är min mamma, jag älskar henne MEN ibland blir det bara för mkt.( Att fly till sitt X är väl inte det smartaste eftersom han har gjort mig så illa tidigare men även jag har sårat honom många ggr. Man är ju 2 i bråk o tjafs. En del av mig älskar honom fortfarande men den andra förnuftiga delen vill inte ha honom tillbaka för risken är att han gör mig illa igen. Han har förändrats, det har han men jag ger honom inte den bekräftelsen för risken är stor att han kan få ett återfall.)

Har knappt någon att umgås med, det är visserligen skönt att vara själv oxå men jag saknar att ha nån att bolla tankar med, blir avundsjuk när mina få vänner i Gävletrakten får kommentarer i sina status men när jag själv skriver ut så får jag knappt nånting. Det är jobbigt att inse att man är så ensam, att inte ha ngt socialt liv. Självförtroendet tar stryk av det, försöker inte tänka och jag försöker inte känna efter men ibland är det svårt. Nu senast idag fick jag se lite kort på en väns sida på FB, där de var ut o hade kul.

Jag fann en vän men kontakten är väldigt sporadisk, jag mår för dåligt själv för att orka vara glad. Allt det jag mår dåligt över överskuggar allt annat som är positivt. Har jag inga pengar kan jag heller inte göra ngt, både jag själv o min son blir lidandes av det för det finns så mkt jag vill göra men det blir inte av tyvärr! Jag tar mig råd ibland men då blir oxå mina räkningar lidandes och min psykiska hälsa fast den är redan så pass dålig ändå.

Tittar på jobb på nätet försöker söka men utan resultat. Jag har inte den självkänslan eller självförtroendet att försöka sälja mig själv som om jag vore ngt jag eg. inte riktigt är! Jag vill börja om på nytt och lämna en CV utan referenser för att visa att jag kan. Inte för att det gått dåligt på de andra jobben jag haft men börja om helt från noll vore super. De kräver CV och de kräver ett personligt brev samt referenser.

Rädd för att bli ratad för att jag är så kraftigt överviktig, rädd för att de ska skåda igenom mig att jag faktiskt mår dåligt psykiskt.

Jag hade en gång allt det där som gjorde att jag mådde bra, en lägenhet, bil, vänner och jobb. Jag flyttade  ifrån allt för att jag fick en skuld hos kronofogden, jag undra varför eg. Jag kom underfund med senare att jag faktiskt kunde ha klarat mig om jag hade bott kvar. Jag flyttade ifrån min trygghet för att söka ny trygghet i en ny miljö. Jag gjorde allt det som jag inte skulle ha gjort. Tänker jag så då hade jag nog inte heller fått min underbara son jag har idag. Önska bara att vissa saker var lite annorlunda. Önskar att de få vänner jag har kunde säga att visst vi kan komma o hälsa på men det är oftast jag som åker dit. Det känns osm hemma och kommer nog alltid att göra det. Jag vill flytta tillbaka men då får jag offra min son o det vill jag inte.

Nåväl, måste gå ut med min kära fyrbenta annars blir hon ledsen i ögat!

Kram till den som behöver en!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

..aldrig i mitt hjärta!!    Så många ggr som du tog dig till mig, tog du oxå bort mig från ditt liv. Byggde din mur högt varje gång du stötte på en motgång. Du berövade också mig på att vara nykär och tryggheten. Jag fick inte klä mig i de kläder...

Här för nån dag sen fick jag en enorm, frihetskänsla.. Jag kände efter lääänge o undrade vad det var som gjorde att känslan av frihet utlöste sig. Kände efter på olika punkter, ekonomin var det inte för den är jag fast med såå länge jag inte gör ngt ...

Igår fick jag barnvakt så jag kunde få träffa en person som har börjat betyda en del för mig.. Känner att livet börjar leka lite sakta men säkert framåt.   Jag har äntligen efter många och men börjat bestämma mig för att göra åt det jag kan göra...

Såå vad har hänt då sen sist jag skrev? Jo, jag vet.. är skitdålig på att skriva!!   Xet som jag har pratat om tidigare har gjort det igen!! Avundsjuk o svartsjuk på en gammal tonårskärlek som jag har fått kontakt med på FB efter 17 år samt min ...

Jag svor dyrt o heligt att när jag väl satt hos kronofogden att jag ALDRIG mer skulle hamna där när väl anmärkningen försvann. Vad gör jag när anmärkningen försvinner? Jo, går o tar ett lån på ett antal tusen kronor.. Kär o dum som jag var då så hade...